Freddes Blog

Igår besökte jag Paris centrum. Det visade sig att det går ett tåg som med ett byte tar en till Les Halles på en timme. Utan karta irrade jag runt pompidou och därefter studentkvarteren. Jag har varit där tidigare, med flera andra personer, i omgångar. Så det blev lite av en nostalgitrip. Jag tog en dagens soppa på ett ställe där de serverar väldigt bra varm choklad. Det var för tidigt. Jag hittade ett konditori som i princip hade allt. Turkiskt, franskt osv. Jag måste gå dit någon annan gång. Efter att ha motstått italiensk glass och franska varma mackor i gigantisk storlek kom jag fram till Pont Marie och gick vidare upp mot Rue Mouffetard. Efter en traditionell Crepe fylld med ost, stack jag in huvudet på ett bekant ställe. Hajen. En trevlig bar vid gatans början och som jag besökt tidigare. Där kan man spela shuffleboard. Otroligt roligt spel som kan liknas med curling i miniatyr där man inte behöver sopa. Jag började med att spöa den lokala ynglingen. Han gick hem förvånad och undrade om jag verkligen aldrig hade spelat förr. Han hade rätt, jag hade spelat, men det var tio år sedan. Därefter var det dags att ta itu med norrmannen som kom in för att avsluta sin långa promenad i Paris med en god Blanche innan han skulle hem till resten av sällskapet. Han fick stryk fem gånger på raken och jag kände mig nästan elak. OS är ju trots allt över. Sedan var det ingen som ville spela och jag insåg att jag nog aldrig skulle komma därifrån om jag dröjde kvar till efter middagstid. Det var ju lördag och sist jag var här blev det riktigt fullt framåt kvällen. Det var kyligt och allmänt ruggigt när jag började leta efter en pendelstation.

Efter en vecka i Paris är jag ganska mör. Mycket jobb och trevlig miljö. Det har varit intensivt och nästa vecka blir säkert lika intensiv. Jag bor superbra som vanligt och tackar min värdfamilj för den stora generositet de visar. Deras barn är nyfrälsta Michael Jackson fans och de låter som jamande katter när de tränar på moonwalks och andra moves. De är imponerande duktiga. Jag har inte hunnit se så mycket av staden eftersom vi befinner oss lite utanför Paris och vi har jobbat sent. Vi brukar avsluta kvällens middag med ostbricka. En farligt trevlig tradition och jag måste köpa med lite goda ostar hem till Sverige. Jag känner att det ska bli skönt med helg och just nu villa jag bara sova hela helgen. Vi får se om det blir en runda in till stan trots allt.

Fastna inte i glossy-träsket. Det ser fint ut och skärmen glänser i butikens dämpade belysning. Faktum är att en glossy-skärm nästan är obrukbar i dagsljus. Allt speglar sig och jag börjar tröttna på att se mig själv i dokumentet jag jobbar med.

Jag kan inte påstå att jag haft en bra helg. Varje gång Z kommer till Stockholm blir det lite chockartat. Det är inte så enkelt att man bara kan ta helg och ta det lugnt. Det måste ske massa aktiviteter också. I slutändan skickade jag iväg henne på balett och nästan ångrade lite att jag inte själv gick med. Jag blev lite uttråkad och rastlös, men framför datorn rinner tiden iväg. Jag borde packat för Paris istället. Måndag morgon blev lite stressigt eftersom jag insåg att alla resväskor jag har har minst ett fel var. Det är ett hjul på den ena och handtaget på den andra. Samtliga borde kasseras. Rulla 28 kilo på kullerstenen genom hela Siena, så kan vilka hjul som helst gå sönder. Det slutade med att jag tog min ryggsäck och såg ut som en backpacker när jag klev av planet i Charles de Gaulle. Bara några timmar efter orkanen Xhyntia hade passerat var allt lugnt igen. I stockholm vräkte det ner snö när vi åkte och det var fler backpackers på planet. De skulle vidare till Buenos Aires. Det lät jättetråkigt. Plötsligt sjönk statusen på Paris en smula, men jag var ändå nöjd att jag inte behövde dra på vinterjackan när jag kom fram. Yrande snöslask hade bytts mot milt kontinentalt väder. Sol och blå himmel, det kommer att bli en fin dag. Jag vill inte bo på ett ställe. Jag vill bo på alla ställen, alla fina ställen i varje fall.

Slovakien har precis slagit ut Sverige från en medaljchans i Ishockey. Grattis Slovakien, nu när ni ändå är vidare hoppas jag att ni vinner allt. Nåväl, semifinalen i varje fall. Kanske är jag lite extra nöjd eftersom jag håller på att införliva en Slovakisk medborgare i familjen Lundberg. Ungefär som när drottning Silvia kollar på Sverige - Tyskland under fotbolls VM. Vem ska man heja på? Men det känns ändå inte så surt, speciellt efter herrarnas stafett igår. Den satt som en smäck! Åter igen gör Sveriges lag en riktigt taktiskt insats. Det ända de behövde göra var att se till att Norge inte var med i slutspurten. Toppbetyg. Vi vet alla vad som hade hänt om Northug legat i ryggen på Hellner. Det hade blivit riktigt tufft. Riktigt tufft.

Det är trafikkaos i Stockholm. Sägs det i varje fall. Jag kommer till jobbet lika snabbt som vanligt och det verkar alla andra göra också. Om man ser bilderna i tidningen verkar det dock ganska trångt för de som åker ersättningsbuss. Men tvärbanan funkar fint. Det har inte bara varit problem med tågen, det var stop i samtliga rulltrappor denna morgon.

Tidningen city hade helt rätt när de igår kommenterade sifferstorleken på OS deltagarnas resultat och tider man ser längst ner i rutan. Texten är mindre än någonsin och kommentatorerna själva har problem med att se tiderna. Förutsätter de som producerar OS sändningarna från Vancouver att alla har minst 40 tum flatscreen på väggen hemma. Jag hade gärna haft en själv, men jag tänker inte skaffa någon för att kunna se mellantiden på åkarna.

Jag var på ICA idag och träffade på en livs levande robot. Jag skulle köpa lite mjölk, frukt och en flaska alkoholfri Carlsberg. Eftersom det var lite folk före mig i kön bestämde jag mig för att ta “snabbkassan” där man själv registrerar sina varor. Ett dåligt beslut. Det visade sig att man måste tillkalla kassör om man köper öl. Jag fick vänta på att någon blev ledig för att hjälpa mig. Trots att ölen var alkoholfri bad roboten mig att få se legitimation. Jag undrade om hon skojade. Hon såg inte ut som att hon skojade och hädade att alla alkoholprodukter krävde Leg. Jag påpekade åter igen att det inte var någon alkoholprodukt. Vi hade lätt kunna stranda förhandlingen. Istället för att visa Leg. visade jag henne mitt gråa hår. Det hjälpte inte. Jag var fortfarande tvungen att hala upp dokumentet och kände mig som en fjortis som höll på att misslyckas med att köpa folköl. Efter ytterligare ett par ordväxlingar om huruvida det var alkohol eller inte i den Alkoholfria ölen tog jag mina prylar och lunkade hemåt. Väldigt irriterad. Det hade varit enklare att handla på bolaget och jag förstår varför ingen använder den automatiska kassan. Jag var också lite förnärmad över att jag faktiskt blivit förväxlad med en tonåring. Ska jag aldrig växa upp? Man måste tydligen alltid visa Leg. vid köp av öl oavsätt om det är alkohol i eller inte. Jag tycker att tjejen på ICA skulle kunna ersätta betalningsautomaten. Den har säkert kostat massa pengar och klarar att ta lika många egna beslut som hon.

Efter några dagars mysig förkylning och mer snö längtar man trots allt till varmare dagar. Det märks att man inte varit i Sverige på vintern senaste åren. Man är inte van. I helgen bär det iväg till Kalmar. I snömodden. Jag har egentligen inte så mycket att skriva efter den svarta sprint-onsdagen. Man är nöjd med att Kalla och Ferry får in fullträffar, men det har gått trögt de senaste dagarna. Trots detta är OS fantastiskt. Synd att det går på natten bara.

Det satt fint med guld igår. Grattis Kalla! Jag firar med en semla. Sådär, nu rök den “bra mat” veckan. Jag hade garderat mig och köpt en semla för lite till jobbet. Givetvis köpte någon mer semlor på lunchen och det slutade med semmelbuffé till eftermiddagsfikat. Något som vi normalt sätt aldrig har på min arbetsplats. Nu blir det till att härda ut resten av veckan och det blir inte lätt. Jag har börjat bli snuvig och näsan är smått igentäppt. Jag klurar på hur jag ska kunna köra ett träningspass utan att förkylningen blommar ut för fullt. Hade jag sagt att jag nog tänkte slappa denna vecka - hade förstås jag varit kärnfrisk.

Jag vill också passa på att gratulera integritetssverige till datalagringsdirektivet. Nu får sossarna som de vill med hjälp av alliansen. Det är ingen nyhet att det inte spelar någon som helst roll vad vi röstar på. Staten vet alltid vad som är bäst för dig.

I helgen har träningen kommit igång igen. Det tog en veckas att hämta sig från Åre. Frågan är om det var tillräckligt? I söndags blev jag från åkt av en tjej på skridskor. Deprimerande för mig och tråkigt för henne eftersom hon fick vänta på mig hela tiden. Det var som om jag hade tappat formen helt. Jag skyller på skridskorna. De satt dåligt. Förra veckan blev också början till att äta mer normalt. Vad nu normalt är. Jag ska försöka låta bli allt onödigt godis och annat i varje fall. Jag har ju något att komma i form till.